fredag 28 april 2017

lite Paris ännu...

Jag kom lite av mej i min reseskildring..
Vi tappa inte helt bort oss på Champs Elysèe,
fast vi yra bort oss nog alla dagar,grundligt!


Alltså här sitter vi på Champs Elysèes och tittar på folk.
Kakaon värmer gott. Inte en större affär har jag ännu besökt.
En av orsakerna är faktiskt de evinnerliga säkerhets kontrollerna vid varenda dörr.
Missförstå mej nu rätt,
jag vill absolut att väktaren skall syna alla andra, men inte mej.
Jag är ingen terrorist!
(här kan det nog hända att sonen har en avvikande åsikt)
Nå men jag kan välja bort stora affärer och sticka in i de små istället.

Förresten så får jag minsann min beskärda del av säkerhets kontroll,  ögonaböj jag stiger över tröskeln till vilket flygfält som helst.
Så är jag misstänkt för allt som sker i världen.
- take off your shoes!! så bullra "säkerhetsmajoren"med en röst som kom ända ner från knäskålen till mej följande dag...-suck-
Alla andra svävar förbi...
MrJärki är redan genom kontrollerna för läääänge sedan.


Efter pausen så fortsatte vi med boulevarden, om det nu kallas så.
Och vi gick och vi gick....målet var Louvre.
Först mötte vi världshjulet....smick smak och vi satt i en egen "korg"
och fick igen en fin överblick över staden.
Bilderna ser underligt grå ut för glaset på korgen är lite blå aktigt.

Väl ner från karusellen, som med passligt fart för tanter i min ålder,runda två varv.
Så steg vi innanför portarna på Jardin des Tuileries.
En liite större trädgård från 1564.
Tyvärr så var träden inte gröna då ännu, lindar och kastanjer i fina rader.
Det lär vara 14miljoner besökare varje år,
där var det vi första gången hörde finska under våra dagar.
Vi satt oss ner på en bänk för att kolla kartan,
och de två kvinnorna som vi dela bänk med prata finska.
Tänk att av alla bänkar så blev det så.
Men jag som kan vara mycket avig... sa på svenska till MrJärki
-vi fortsätter!
Och som straff så tappa vi bort oss igen :)


I parken fanns också en bird-lady. Hon hade mänger med fåglar runt sej som hon mata.
Och helt tydligt fanns det favoriter...
Helt in i sin egen värld så mata och sjöng hon för sina fåglar i en av världens kändaste parker.
Jag måste bara föreviga henne.


Ögonfröjd fanns det minsann i den här parken...den ena mera välutrustad än den andra....


Så kom då glaspyramiden in i bilden.
Min personliga åsikt, riv "växthuset" det passar inte in!


Meningen var att vi skulle som alla andra....se Mona Lisa tavlan.
Men vi valde bort den,
klockan var mycket och vi hade mycket ännu att se och lång väg hem till hotellet.



En förgylld Jeanne d'Arc, jag bara måste läsa lite på mej om den mystiska bondflickan som brändes på bål och sen helgonförklarades.
Nu är hon Frankrikes nationalhelgon.
Sen blev det metro för dethär nationalhelgonet.
Fullständigt slut i fötterna. Trots bekväma skor, som är ett måste i denna stad.
Hem till hotellet för lite sömn,
för följande dag skulle vi upp på kullen till Sacrè-Coeur. Den syntes också från vårat fönster,
fint upplyst om natten.


Och vilken solskendag vi fick sen.
Ni kan inte ana hur glad jag blev när det gick en linbana upp.
Det löjliga var att den var kanske 200m,
man hade gått lika snabbt med trapporna.
Utsikten var helt underbar därifrån. Det är ju faktiskt Paris högsta punkt.
Vi var där tidigt om morgonen för det läste vi någonstans att lönar sej.
Ändå fanns där mängder som var ännu tidigare än vi.
Vi satte oss sen på en ute servering på morgon te.. då börja konstnärerna sin jakt.
I en svart basker på det halvlånga grå håret och med en grann röd halsduk ja och förstås ritblocket under armen, så var de redo att föreviga oss varendaste en.



Jag föreviga mej själv, hela Paris bakom min rygg.


Vi börja sen strosa sakta nerför kullen över ett torg fullt med konstnärer och deras tavlor.
Jag stanna  och beundra en gubbes tavlor...och han fråga förstås varifrån jag var.
Då jag berätta... så undra han om jag känner Martti...
Jag ides inte vara spydisk och säga att vi är faktiskt över 5miljoner...
Men Martti hade lärt honom att man skall fiska med Rapala.
Så om Martti nu känner sej träffad så... hälsningar från Montmartre.

På hemvägen blev det ännu en avstickare på gravgården brevid vårt hotell.
Denhär kattfrun låg i solen och njöt.




Det som kändes lite underligt var att det hade byggts en bro över gravgården, många gravar var under en bullrig järnbro. Nåjaa dom som är där lider väl inte av trafikbullret...



Statyer av olika slag i mängder...endel lite obehagliga.
Tydligen satsar de på stora blomster uppsättningar här.
Alla blomkransar var nästan vita och ca 50cm i diameter.



De gamla gravarna med sina murade gravar var fina på sitt sätt,
men visst var den nya helt i glas med en jättekvist i rosa och vita blommor stilig.

Kanske jag måste fundera om, över min kremering och askan utspridd...
eller kanske en blandning av allt, och ännu en muskulös manlig vakt ...



Vi sprang också på en liten park i Montmartre, Square Jehan-Rictus Wall of love.
Klicka här!!

På 250 olika språk lär det stå -jag älskar dej.
Vi hitta både finska och svenska.


Det behövdes pauser....ölen vet jag inget om men cidern var fruktansvärd.
Hitta också en ljuvlig liten affär i våra kvarter och då kom shopping ivern fram.
Ett tokroligt smycke och lite kläder kom i den stiliga papperspåsen.


Sötläppa som jag är så älskar jag efterrätter.
MrJärki tog en dag sin dessert som flytande,
Irishcoffe och jag fick syn på Crème Brulèe på menyn..
Där satt jag med snålvattnet rinnande sen och vänta in min favorit.
Jag såg för mej hur den skulle vara fint dekorerad med bär och blommor.
Ja så säker var jag,
att jag satt med instagram färdigt fram för att göra alla mina läsare avundsjuka.
Gissa min min när den där gyllengula tallriken sattes framför mej,
Inte ens ett citronmeliss blad.
Restaurangen kan tacka sin skapare att min franska räcker bara till att låta som ett fnask
(tack vare en sång från ungdomen)
Sur som en satkärring smaka jag ändå...
Du milde...den godaste jag någonsin ätit.
Det att min dekoration fattades så kompenserades med att portionen serverades från nästan ett tvättfat. Alltså den godaste och största crème brulée ever!! Merci!





Här är också lite matbilder. MrJärki han beställde något jag aldrig skulle äta.....
Restaurangen var lite speciell så det enda jag hitta att äta var deras hamburgare.
Biffen var säkert samma som MrJärkis...men välstekt, på min begäran.
"Brödet" var av riven potatis, mycket speciellt...och mättande.



Här var våran Paris resa....kanske vi återvänder...kanske inte...
Kändes lite otryggt måste jag nog erkänna, I'm a small town woman after all!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...