En sann historia.

Härom dagen på jobbet så betjäna jag äldre förtjusande dam på 90+.
Medan jag ordna med hennes papper så kände jag hur tanten 
kolla in mej.
Hon titta på mej mycket noga.. och sen så säger tanten med silvergrått hår.
-känner inte vi varandra?! 

Hos mej ringde inga klockor, inga som helst!
Men med en någorlunda god hemuppfostran så höll jag god min.

-Du är från Brunnsgatan eller hur....säger damen.
-jo visst ser ni bekant ut, ljuger jag för en nästan 100åring (ingen skam i kroppen här)
och försöker febrilt skynda på uppe i hjärnkontoret,
Som bara visar ....ERROR!!Error... och lillahjärnan rann ner i kopieringsmaskinen.
Och tillika så hoppades  jag att tanten inte mena min singeltid på nämnda adress.

-Inte behöver du ni'a mej, vi är ju gamla bekanta.
- ursäkta.. men jobbrollen blev på.
-jag minns dej som liten med ljust hår i långa pippiflätor och prickig klännig!
Den klänningen minns jag själv också. 
ALLA andra hade byxor och jag hade hemsydda klänningar. Traumatiskt ;)

Men behöver jag säga att jag blev paff!! Jag höll på att  falla av stolen.
Vi talar alltså nu om för 40 år sedan...säkert mera.

Vi bodde i grann gården till damen.
Och vi stal äppel av tanten så mycket vi hann hela min barndom.
Men det nämde tanten inte, fast jag är helt säker hon minns det också.

Det är nästan så man undrar, 
hur det kan kommer sej att jag som har fullt upp med att minnas var jag parkerat bilen i morse. 
Medan hon minns mej i flätor. 
Och då har vi ändå druckit vatten från samma vattentorn. Och ätit äppel från samma träd ;)


Åtminstone så är en sak säker jag skall  fortsätta 
med min rynk kräm,
för den verkar vara mycket effektiv och prisvärd 

Här är en bild serie av bloggerskan från -72.... väluppfostrad var kanske inte det rätta ordet iallafall.

På sista bilden så ser man min favoritlek. En inredare redan då ;)
Jag rita en bottenplan av ett hem i sanden. Rita sedan in möbler och placera min bröder på "soffor". Äppel låg det i sanden i ritade skålar likaså syren och rosenkvistar. 
Av rosenknoppar gjorde jag läppstift.
Min ena bror så han somna engång mitt på sandplanen i en ritad säng. 
Fick väl inte lov att stiga upp av "arkitekten".
Och en hysterisk granntant kom rusande till våran mamma att lillabror ha dött för han har inte rört på sej på länge.