tisdag 2 maj 2017

Ett inrednings projekt.

Sonen bor i ett ganska stort hus i två våningar,
och övre våningen har dom sista åren varit helt oanvända.

Förr i världen bodde där x-mannens gammelpiga faster.
Hon som måla allt hon kom över,
tjockt med färg och helst orange,
som aldrig torka helt.
För hon blanda ihop alla målnings rester.
Jag träffa tanten först då hon förlänge sedan redan flyttat till pensionärsbostad.
Ännu då var möblerna målfuktiga ;)

Sen flytta jag till huset och in i övre våningen,
Och alltså ett likadant "håsa" i huset igen,
men färgen ändra från orange till brunt.
Det var år 1979 kanske, då var brunt samma som vit nu.
Jag måla och tapetsera och inredde som bara den.

Sen var sonen på väg och vi bytte om,
svärmor som vid det laget var änka flytta in i övrevåningen
och vi nästa tre stycken bredde ut oss i nedre våningen.
Så gjorde man på jordbruksställen på 1900 talet...
Det skulle jag också kunna skriva en bok om.

I något skede förstorades övre våningen,
med ett ganska så stort rum.
Sonen flytta upp.
Jag hade ingen talan om materialval under byggtiden,
inte just annars heller.

Nu 2017 bestämde vi oss med sonen att rummet skall röjas.
Under de sista fem åren så har det faktiskt mest fungerat som lager.
Och ingen har gjort något för att ordna upp det under dom här åren heller.

Nu skulle det bli ett lekrum för småpojkarna.
Och utsikten är inte fy skam heller.

Rummet är städat och nya gardiner hitta jag i mina gömmor.
Men ett par grannare skall det bli,
för rummet är otroligt ljust.
Soffan är tvättad och hela rummet doftar rent.
Nya tapeter och nytt golv skall det bli senare.
Sonen gav mej fria händer och en budget.
Men det roliga var att inget nytt är köpt ännu.
Allt hittades i huset.
Plus en massa nya leksaker, legon,böcker, pussel och spel.

För som den sluga mamman jag var,
så packa jag ner alla sonens leksaker,
när han sluta leka med dom.
Och alla lego beskrivningarna finns i en mapp,
Vart försvann all min denhär fina egenskapen med åren?

Det finns alla Pettson&Findus böckerna,
och en massa andra fina barnböcker,
Pojkarna älskar när man läser för dom.

De fick också 3,5m skrivbord, nu skall det limmas och pusslas.
En stor anslagstavla måste vi ännu hitta.
För kommande vernissage.

Gissa om pojkarna blev glada när de kom hem tillbaka,
och fick gå upp till övrevåningen,
Det har varit förbjudet tidigare.
Ett helt rum fyllt med leksaker och bara för dom.
De sover fortfarande nere i rummet brevid pappa,

Nu satte pappa bara hårda regler att en i gången i trappan.
Först när man är nere så får lillbrorsan komma.
Tro mej det ropas.
-Nu får du komma.. jag är neeere!!

Allt är ännu lite på hälft.
Jag skall sy granna flaggband och stolarna skall få ett grant tyg på sitsarna.
Nya gardiner och underlag på skrivbordet,
Roliga tavlor och och och...

Trappan skall också få ett roligt upplyft.
Idén kom min lillbrorsa med.
Det får ni se sen.

Men nu såhär... och det viktigaste, pojkarna är överlyckliga.









måndag 1 maj 2017

Vårkrans

Fick en snilleblixt en måndagsmorgon för flera veckor sen.
Det skall bli en krans till våran port.

Björkriset hade jag plockat tidigare,
sonen hade fällt en stor björk på gården så det fanns ris hur mycket som helst.
Blommorna blå pärlhyacinter och gula tétér,
Lite heja Sverige men kan inte hjälpas,
för inga krokusar fanns det i plantagen.

Riktigt min idé var det i ärlighetens namn inte,
hade sett en bild på nätet någonstans.
Men fem fingrar och en knyck senare var kransen färdig.

Nu har den hängt på porten sen 10 april.
Den har genomgått sol och värme
Storm
Regn och storm
Lite lätt snöfall
minus 8 grader
och nu under valborg 7cm våt snö och storm.




söndag 30 april 2017

Lycka är...

att ha en lillbrorsa med god smak.
Han och sambon är mycket rörliga av sej,
 och de fyndar alltid.

Han kan ringa från Riihimäki..eller Somero..Ekenäs
-hördu här finns....vill du ha?
Eller från Jämsä eller långt ytterom Mäntsälä bakom Åbo
- Vill du ha?
Eller så bara köper han.

Ibland skickar han bilder,
men de är ibland ganska otydliga,
för hans mobil är av samma som Kekkonen använde.
Tur så är sambon utrustad med nyare modell ;)

Hur som helst är jag lyckligt lottad.
Här är sista fyndet.
Två stora krukor, rätta grå färgen och platt modell.
Perfekt!
Och gissa priset.... 5euro!

fredag 28 april 2017

lite Paris ännu...

Jag kom lite av mej i min reseskildring..
Vi tappa inte helt bort oss på Champs Elysèe,
fast vi yra bort oss nog alla dagar,grundligt!


Alltså här sitter vi på Champs Elysèes och tittar på folk.
Kakaon värmer gott. Inte en större affär har jag ännu besökt.
En av orsakerna är faktiskt de evinnerliga säkerhets kontrollerna vid varenda dörr.
Missförstå mej nu rätt,
jag vill absolut att väktaren skall syna alla andra, men inte mej.
Jag är ingen terrorist!
(här kan det nog hända att sonen har en avvikande åsikt)
Nå men jag kan välja bort stora affärer och sticka in i de små istället.

Förresten så får jag minsann min beskärda del av säkerhets kontroll,  ögonaböj jag stiger över tröskeln till vilket flygfält som helst.
Så är jag misstänkt för allt som sker i världen.
- take off your shoes!! så bullra "säkerhetsmajoren"med en röst som kom ända ner från knäskålen till mej följande dag...-suck-
Alla andra svävar förbi...
MrJärki är redan genom kontrollerna för läääänge sedan.


Efter pausen så fortsatte vi med boulevarden, om det nu kallas så.
Och vi gick och vi gick....målet var Louvre.
Först mötte vi världshjulet....smick smak och vi satt i en egen "korg"
och fick igen en fin överblick över staden.
Bilderna ser underligt grå ut för glaset på korgen är lite blå aktigt.

Väl ner från karusellen, som med passligt fart för tanter i min ålder,runda två varv.
Så steg vi innanför portarna på Jardin des Tuileries.
En liite större trädgård från 1564.
Tyvärr så var träden inte gröna då ännu, lindar och kastanjer i fina rader.
Det lär vara 14miljoner besökare varje år,
där var det vi första gången hörde finska under våra dagar.
Vi satt oss ner på en bänk för att kolla kartan,
och de två kvinnorna som vi dela bänk med prata finska.
Tänk att av alla bänkar så blev det så.
Men jag som kan vara mycket avig... sa på svenska till MrJärki
-vi fortsätter!
Och som straff så tappa vi bort oss igen :)


I parken fanns också en bird-lady. Hon hade mänger med fåglar runt sej som hon mata.
Och helt tydligt fanns det favoriter...
Helt in i sin egen värld så mata och sjöng hon för sina fåglar i en av världens kändaste parker.
Jag måste bara föreviga henne.


Ögonfröjd fanns det minsann i den här parken...den ena mera välutrustad än den andra....


Så kom då glaspyramiden in i bilden.
Min personliga åsikt, riv "växthuset" det passar inte in!


Meningen var att vi skulle som alla andra....se Mona Lisa tavlan.
Men vi valde bort den,
klockan var mycket och vi hade mycket ännu att se och lång väg hem till hotellet.



En förgylld Jeanne d'Arc, jag bara måste läsa lite på mej om den mystiska bondflickan som brändes på bål och sen helgonförklarades.
Nu är hon Frankrikes nationalhelgon.
Sen blev det metro för dethär nationalhelgonet.
Fullständigt slut i fötterna. Trots bekväma skor, som är ett måste i denna stad.
Hem till hotellet för lite sömn,
för följande dag skulle vi upp på kullen till Sacrè-Coeur. Den syntes också från vårat fönster,
fint upplyst om natten.


Och vilken solskendag vi fick sen.
Ni kan inte ana hur glad jag blev när det gick en linbana upp.
Det löjliga var att den var kanske 200m,
man hade gått lika snabbt med trapporna.
Utsikten var helt underbar därifrån. Det är ju faktiskt Paris högsta punkt.
Vi var där tidigt om morgonen för det läste vi någonstans att lönar sej.
Ändå fanns där mängder som var ännu tidigare än vi.
Vi satte oss sen på en ute servering på morgon te.. då börja konstnärerna sin jakt.
I en svart basker på det halvlånga grå håret och med en grann röd halsduk ja och förstås ritblocket under armen, så var de redo att föreviga oss varendaste en.



Jag föreviga mej själv, hela Paris bakom min rygg.


Vi börja sen strosa sakta nerför kullen över ett torg fullt med konstnärer och deras tavlor.
Jag stanna  och beundra en gubbes tavlor...och han fråga förstås varifrån jag var.
Då jag berätta... så undra han om jag känner Martti...
Jag ides inte vara spydisk och säga att vi är faktiskt över 5miljoner...
Men Martti hade lärt honom att man skall fiska med Rapala.
Så om Martti nu känner sej träffad så... hälsningar från Montmartre.

På hemvägen blev det ännu en avstickare på gravgården brevid vårt hotell.
Denhär kattfrun låg i solen och njöt.




Det som kändes lite underligt var att det hade byggts en bro över gravgården, många gravar var under en bullrig järnbro. Nåjaa dom som är där lider väl inte av trafikbullret...



Statyer av olika slag i mängder...endel lite obehagliga.
Tydligen satsar de på stora blomster uppsättningar här.
Alla blomkransar var nästan vita och ca 50cm i diameter.



De gamla gravarna med sina murade gravar var fina på sitt sätt,
men visst var den nya helt i glas med en jättekvist i rosa och vita blommor stilig.

Kanske jag måste fundera om, över min kremering och askan utspridd...
eller kanske en blandning av allt, och ännu en muskulös manlig vakt ...



Vi sprang också på en liten park i Montmartre, Square Jehan-Rictus Wall of love.
Klicka här!!

På 250 olika språk lär det stå -jag älskar dej.
Vi hitta både finska och svenska.


Det behövdes pauser....ölen vet jag inget om men cidern var fruktansvärd.
Hitta också en ljuvlig liten affär i våra kvarter och då kom shopping ivern fram.
Ett tokroligt smycke och lite kläder kom i den stiliga papperspåsen.


Sötläppa som jag är så älskar jag efterrätter.
MrJärki tog en dag sin dessert som flytande,
Irishcoffe och jag fick syn på Crème Brulèe på menyn..
Där satt jag med snålvattnet rinnande sen och vänta in min favorit.
Jag såg för mej hur den skulle vara fint dekorerad med bär och blommor.
Ja så säker var jag,
att jag satt med instagram färdigt fram för att göra alla mina läsare avundsjuka.
Gissa min min när den där gyllengula tallriken sattes framför mej,
Inte ens ett citronmeliss blad.
Restaurangen kan tacka sin skapare att min franska räcker bara till att låta som ett fnask
(tack vare en sång från ungdomen)
Sur som en satkärring smaka jag ändå...
Du milde...den godaste jag någonsin ätit.
Det att min dekoration fattades så kompenserades med att portionen serverades från nästan ett tvättfat. Alltså den godaste och största crème brulée ever!! Merci!





Här är också lite matbilder. MrJärki han beställde något jag aldrig skulle äta.....
Restaurangen var lite speciell så det enda jag hitta att äta var deras hamburgare.
Biffen var säkert samma som MrJärkis...men välstekt, på min begäran.
"Brödet" var av riven potatis, mycket speciellt...och mättande.



Här var våran Paris resa....kanske vi återvänder...kanske inte...
Kändes lite otryggt måste jag nog erkänna, I'm a small town woman after all!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...