onsdag 22 mars 2017

Eiffel tornet.

Dag två vakna vi tidigt.
Solen börja söka sej över hustaken himlen var full av flygplan som flugit kors och tvärs under morgonen.
Man får ju bara hoppas dom vet vad dom gör.

Snabbt ner till morgonmålet, som var en dröm.
Jag älskar apelsiner, men hatar att skala dom.
Här fanns en stor skål med färdigt skalade.
 Andra tog en lite skål,
jag sökte mej en djup tallrik.
Och avsluta med en croissant naturligtvis.

Med magen mätt tog vi oss till närmaste metro station.
När vi klarat biljett automaten,
så hoppa vi på första tåget men bara för att byta till följande för att komma nära Eiffel tornet.

Vi hann under dessa dagar besöka många metro stationer,
en del var städiga och en del var det inte.
Rädda eller ens oroliga var vi inte en enda gång.
Intressant jo. en gång var där en gammal man som spela fiol.
Och du min söta värld vad han spela fin...klassisk fin musik.
Musik som nu inte precis är min favorit men nu var satt det bra.



Vi kom till Eiffeltornet...och det är enormt.
Och där är otroligt mycket människor. Tur var vi där tidigt.
Jag hade inga andra önskningar om Paris än att jag vill upp i tornet.
Som den lata människan jag är så då helst med hissen.

Vi kom till torget under tornet, först skall man genom en säkerhets kontroll. Handväskan genom sökes och säkerhetstjänsteman kollar att du inget vapen har gömt under skjortan.
Sen till följande skall du i hisskön som är oootroligt lång.
Vi skippa den kön och gick till trappan.
Det kostar också, fast du tar dej dit med egen havremotor.
Igen säkerhetskontroll, väskan åker genom "väskröntgen" och vi själv gick genom en säkerhets port. Ingen tafs denna gång.
Sen är det bara att börja klättra.
Jag dog ungefär 8ggr innan jag var till första avsatsen,
360 trappor.
Medan jag blev där för att försöka överleva och få ordning på andningen,
så fortsatte MrJärki 700 trappor till. Ända upptill kommer man endast med hiss...och där lär finnas en bostad också.
Min trappspringande-tok var borta en stund så jag gick runt och beundra utsikten.
Tornet är 321m högt och besöks av ca.7miljoner människor varje år.
Vid klart väder ser man över 60km och vid större stormar svajar tornet bara 12 cm.

Lyckades ta några mycket lyckade foton på tornet.



Nu har jag varit där och kommer säkert aldrig att gå dit igen, men fint och värt ett besök absolut.
På dethär blev det lunch med vin, jag hade kunnat dricka hela flaskan sååå gott var det.


Vi traska på vidare i solskenet och kom till vårt följande måste-se, Triumfbågen.
Den finns mitt i en otroligt rörig korsning. Det lär gå 12 gator som solstrålar runt tornet.
Det tog en stund innan vi förstod att det gick en tunnel dit.
Och vad möter jag där...jo trappor igen. Och 50 meter högt med spiral trappor.
Jag dog lite igen..
Napoleon den lilla jäkeln har låtit bygga denhär bågen som en hyllning till sina soldater.
Själv hann han aldrig se tornet färdigt, det är synd han borde ha fått gå upp dehär trappona han med.. (det finns nog en invahiss)
Igen var säkerhets kontrollen nogrann. Väskan genomsynes och själv genom metallporten.







Efter dethär fina monumentet så blev det att sakta ströva i solskenet på fina Champs Elysées.


måndag 20 mars 2017

När vi kom till Paris.

Så kom då söndags morgonen vi flög till Paris.
Vi har ingendera varit där förr, ingendera pratar franska..
eller jag kan några fnaskiga meningar,
som en överviktig 50+ inte skall säga mera...
Men man klarar sej nog på engelska.

Vi lämna ett otroligt soligt Helsingfors bakom (under) oss,
och hoppades att väderleks rapporten för Paris skulle stämma med varmt vårväder alla våra dagar.

Varmt fick vi..+16 och mera...
Med rocken på armen i bara tröja med näsan mot solen har jag traskat genom Paris.

Vi bodde i ett område som heter Montmarte.
Det sägs att Paris är en mycket fotgängarvänlig stad.
Den är platt helt enkelt, en enda högre kulle finns det tydligen,
och där bodde då vi.

Då vi kom till flygfältet Charles de Gaulle tog vi en buss in till centrum.
När man reser bara med flygväska så går det bra.
Och du söta öde vilket flygfält, stort som en hel stad.
I centrum hoppa vi av bussen och tog fram kartan,
kolla vilket gathörn vi stod i och börja gå...
Åt fel håll!
Ytter om en liten restaurang stod vi och svängde våran karta igen,
då kom en liten fransyska ut och gjorde ett mycket snabbtänkt konstaterande - You are lost!
Hon ordinera taxi ögonaböj. Det såg inte så långt ut till hotellet,
men jag kom ihåg att jag läst någonstans, att en fransk kvinna går inte.

Långt var det inte heller så kom vi till hotellet Mercure Paris Montmartre.
Stiligt städigt stort bra morgonmål och bra läge om man vill bo i denhär stadsdelen.
Och lugna grannar... för det var en gravgård.
Vi bodde på sjunde våningen så inget trafik ljud men en otrolig utsikt över hustaken.

Vi packa upp och tog en karta i varje ficka och farväl av passet och styrde mot stan.
Passet blev alltså bara i safetyboxen...

Runt hörnet fanns en fin boulevard med små cafeterior,brödbutiker,pubar, stort disco,
turist-krimskrams-butiker och den mycket kända röda väderkvarnen Moulin Rouge och andra suspekta sammetsgardin ingångar...

Inga "flickor" syntes och ingen drog MrJärki i armen heller.
En karl sa något till mej när vi gick förbi en eftermiddag,
jag förstod naturligtvis inte,
och skaka på huvudet, för säkerhets skull liksom.

MrJärki(den jäkeln) påstod att han kanske erbjöd mej en arbetsplats!!
Tur att jag skaka på huvudet till den franska mannen,
för det stod att där fanns "lapdans"och "tabledancing"
...kan lova att ingen vacker syn när jag pustande och stånkande söker fram en stol för att  klättrar upp på ett bord i mina Rieker höststövlar.




Det vad vi märkte ganska fort var att det är ingen städig stad dethär.
Mycket uteliggare, madrasser och möbler längs med gator och husväggar, iallafall såhär lite ytter om Champs-Élysées.
Människorna är vänliga och tar nog hand om sina turister,
och vi åkte också mycket metro kors och tvärs, fastän kvinnan som satte oss på taxi bad att vi inte skulle åka det -not safe sa hon.










                                   Från hotellet.

                                 
     Utsikten från vårat fönster...följande dag var Eiffel tornet inringad på kartan.

               mera en annan dag :)

onsdag 8 mars 2017

HYGGE!



HYGGE...är mitt nya favorit ord.
Så finlandssvenska som jag är...
Egentligen blev jag PLÖTSLIGT mer dansk än danskarna själva.

Hitta min Hygge bok på Akademen i misstag.
Egentligen var jag på jakt efter nya barnböcker på svenska.
Hitta nog det också.
Men bland nyheter fanns Hygge Hyvän elämän kirja.

Jag läser nuförtiden helst på svenska,
men den fanns inte på mitt språk (?) bara på finska eller engelska.

Men via finska språket hitta denna fin.svenskan att hon egentligen är dansk.
Ganska bra med tanke på att jag aldrig ens varit i Danmark.
Det må bara inte gå för mej som för Vadelmavene pakolainen när han ville bli rikssvensk medborgare.

Hygge betyder allt som är mysigt, mjukt, trevligt, vänligt, gott, ljus, glögg, böcker o.s.v.
Eller så har jag tolkat det.

Bästa kapitlet var nog ändå om hyggeklädsel.
Mina favorit "härnabyxor" som alla i min bekantskap känner till,
är nu liksom trendiga.

Boken är lättläst och med glimten i ögat.
Kanske en rolig gåva såhär på kvinnodagen.

Ha det bra alla kvinnor, ta med lite hygge i vardagen ;)
























En till.

Ibland tror/vet jag, att jag nog är en häxa, eller något liknande på riktigt.
(MrJärki läser dethär troligtvis via google translate och nickar fanatiskt....)

Det finns ett Loppis i stan som jag brukar besöka, ganska sällan men alltid någongång.
Flere dagar tänkte jag på hemvägen att ett besök idag då...äh jag skyndar hem istället.
Sen en dag kom "The Känsla" i trafikljuset...och styrde till loppiset genast!
Och där stod min ljusstake bland all bråte i ett bås.
Fem minuter senare fanns jag i samma trafikljus igen, överlycklig.

Ni förstår... jag har fått dille på dessa Iittalas Festivo ljusstakar.
Den dagen jag hittar den högsta av dessa ljusstakar på loppis,
får nog ambulansen hämta mej.
På båren ligger jag... och i höger nävan stadigt en glas ljusstake.


tisdag 28 februari 2017

Ibland undrar jag...


om jag är riktigt klok!
Ingen självbevarelsedrift finns det iallafall.

Bloggvärlden och handarbets grupper på fb
är full av "stickade" filtar.
Man stickar med plogkäppar,
ishockeyklubbor,
borstskaft och förstås med bara armarna.

Naturligtvis måste jag då också hoppa på dehär...
fast jag är inte bara en urdålig stickare,
jag är fullständigt begåvad med två vänster fötter,
när det gäller att sticka.
Brorsan skulle en gång få ett par sockor till julklapp..
han fick en!
Den andra kom något år senare....

Nå men fleece filtar skaffades,
och klipptes till 8cm breda remsor.
Sen töjdes de så att fleecen rulla ihop sej till en tjock rund "tråd".

20 maskor lade jag upp på armen och börja sticka.
Lite orolig var jag nog att mina sjuka axlar inte skall klara dethär men med pauser och det färdiga arbetet vilar på bordet så gick det.
Eller inte är den färdig ännu,
behövde mera filtar.
Det går ganska många åt.

Jag var sååå stolt... första 50cm...
det gick som en dans..
tills jag hade 24 maskor...istället för 20st
och sen hade jag plötsligt bara18 maskor.

Så jag hamna att riva upp ganska mycket...
och då försvann lusten som en fleece filt som blivit tvättad i för hett vatten.

Meningen är att det skall bli en smal filt som skall ligga snyggt på fotändan av våran säng....om den blir färdig.
Den kommer inte att ha någon funktion,
den skall bara ligga snyggt där.
Gissa om MrJärki skaka på huvudet igen.


måndag 27 februari 2017

and here we go again...

Det var en söndag
och det behövdes något gott till kaffe.
Så jag baka muffins.

Helt vanliga....förutom att mjölet tog slut.
Jag har butik nästan på bakgården,
men lättjan är en guds gåva också,
så jag tog semle mjöl som innehöll alltmöjligt som passar i semlor...

Inte märks 1,5 dl tänkte jag..
Det märks nog!

Visserligen gjorde jag många försök att dölja "misstaget".
Fyllde de färdigt gräddade med en faktiskt ganska lyckad citron kräm.
Fortfarande smaka muffinsen hälsobröd.
Så det man inte vill berätta gästerna,
döljer man under ett vackert handarbete.






lördag 25 februari 2017

Mugcake


En solig dag fira jag en lyxig ledig dag.
Och bara för att jag kan så gjorde jag mej en mugcake till förmiddagskaffe.
Serveringen blev ännu bättre med hemkokt blåbärs sylt.
Muggen är en Arabia som utkommit  100års jubileum till ära, och jag tycker den är fin.

fredag 24 februari 2017

SOL.

Plötsligt börja solen lysa i vårt dammiga bo.
Kunde inte låta bli att ta några soliga bilder.
Visserligen ganska välvalda,
för solen var ganska så fräck,
och visa minsann att här har slarv städats en längre tid.

Det här var vändags tider ungefär,
för jag gjorde ett hjärta i snön på terrassen
innan jag åkte till kvällstur,
och följande dag hade MrJärki gjort ett till.

Våra grannar måste tro vi är fullständiga idioter.
Två närmare 60.. som ritar hjärtan i snön.









Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...