Skedgumman fick ett armband.

På fredag åkte vi till midsommar torget på Sarfsalö,
som vi nu gjort i mångamånga år redan.
Oftast har vi kommit hem med lite rökt fisk och kanske en junttalimppa.
Men ifjol så fanns där en kvinna som sålde sina egenhändigt gjorda silversmycken.
Då köpte MrJärki åt mej ett skedblad med ett fint graverat M.
Jag var överlycklig och kände mej som teskedsgumman.

Första steget till tant när man köper en brosch??!!
Hur som haver.. jag har nog använt min brosch,
då jag fått den att passa in....
men lite ensam har den liksom varit i den sortens smycken.
Nu fick jag det att låta som om jag hade gyllene kronjuveler i lådan.
Nej men ....nåjaa..

Så när samma kvinna stod på torget i år igen,
så placera jag MrJärki och barnbarnet på en bodtrappa,
med en påse ärter mellan sej, för att få shopping ro.

Så nu har sked broschen något som den passar ihop med.
Ett armband, gjort på resten av en sked.
Jag tokgillar igen...
fast i år så blev jag inte "bjuden" på smycket utan fick betala själv.
Nu siktar jag redan in på nästa år...något som hänger runt halsen kanske.
Och då skall jag passa på att "plånboken" min inte äter ärter ;)

Ur barnamun:
Vi brukar köra en runda på den vackra sommarön Sarfsalö då vi besöker sommartorget.
Bara för att titta på fina stugor och välklippta gräsmattor. Då vi kört en stund så hörs det från baksätet...
-mamo! var är aporna?? mamo!!
Vi i framsätet var som två frågetecken... -apor?! Det vi såg var röda stugor med vita staket....
-mamo var är aporna??

Den lilla 2-åringen hade blandat ihop Högholmen (som vi talat tidigare om) och sommar idyllen Sarfsalö.
Söta öde det kan väl ske vem som helst... ;)