måndag 20 mars 2017

När vi kom till Paris.

Så kom då söndags morgonen vi flög till Paris.
Vi har ingendera varit där förr, ingendera pratar franska..
eller jag kan några fnaskiga meningar,
som en överviktig 50+ inte skall säga mera...
Men man klarar sej nog på engelska.

Vi lämna ett otroligt soligt Helsingfors bakom (under) oss,
och hoppades att väderleks rapporten för Paris skulle stämma med varmt vårväder alla våra dagar.

Varmt fick vi..+16 och mera...
Med rocken på armen i bara tröja med näsan mot solen har jag traskat genom Paris.

Vi bodde i ett område som heter Montmarte.
Det sägs att Paris är en mycket fotgängarvänlig stad.
Den är platt helt enkelt, en enda högre kulle finns det tydligen,
och där bodde då vi.

Då vi kom till flygfältet Charles de Gaulle tog vi en buss in till centrum.
När man reser bara med flygväska så går det bra.
Och du söta öde vilket flygfält, stort som en hel stad.
I centrum hoppa vi av bussen och tog fram kartan,
kolla vilket gathörn vi stod i och börja gå...
Åt fel håll!
Ytter om en liten restaurang stod vi och svängde våran karta igen,
då kom en liten fransyska ut och gjorde ett mycket snabbtänkt konstaterande - You are lost!
Hon ordinera taxi ögonaböj. Det såg inte så långt ut till hotellet,
men jag kom ihåg att jag läst någonstans, att en fransk kvinna går inte.

Långt var det inte heller så kom vi till hotellet Mercure Paris Montmartre.
Stiligt städigt stort bra morgonmål och bra läge om man vill bo i denhär stadsdelen.
Och lugna grannar... för det var en gravgård.
Vi bodde på sjunde våningen så inget trafik ljud men en otrolig utsikt över hustaken.

Vi packa upp och tog en karta i varje ficka och farväl av passet och styrde mot stan.
Passet blev alltså bara i safetyboxen...

Runt hörnet fanns en fin boulevard med små cafeterior,brödbutiker,pubar, stort disco,
turist-krimskrams-butiker och den mycket kända röda väderkvarnen Moulin Rouge och andra suspekta sammetsgardin ingångar...

Inga "flickor" syntes och ingen drog MrJärki i armen heller.
En karl sa något till mej när vi gick förbi en eftermiddag,
jag förstod naturligtvis inte,
och skaka på huvudet, för säkerhets skull liksom.

MrJärki(den jäkeln) påstod att han kanske erbjöd mej en arbetsplats!!
Tur att jag skaka på huvudet till den franska mannen,
för det stod att där fanns "lapdans"och "tabledancing"
...kan lova att ingen vacker syn när jag pustande och stånkande söker fram en stol för att  klättrar upp på ett bord i mina Rieker höststövlar.




Det vad vi märkte ganska fort var att det är ingen städig stad dethär.
Mycket uteliggare, madrasser och möbler längs med gator och husväggar, iallafall såhär lite ytter om Champs-Élysées.
Människorna är vänliga och tar nog hand om sina turister,
och vi åkte också mycket metro kors och tvärs, fastän kvinnan som satte oss på taxi bad att vi inte skulle åka det -not safe sa hon.










                                   Från hotellet.

                                 
     Utsikten från vårat fönster...följande dag var Eiffel tornet inringad på kartan.

               mera en annan dag :)

1 kommentar:

  1. De var en reseskildring från Paris som heter duga.:)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...